3 januari -10

Att må illa konstant är inte speciellt kul.
Jag trodde att jag började må bättre häromdagen så jag testade att inte ta ett piller på morgonen för att se... inte ett av mina smartaste beslut. :(

Från vecka 7 fram till vecka 10 kräktes jag upp till sex gånger per dag på jobbet. Det var tufft att sitta på min plats efter att ha kräkts och inte berätta för nån hur jag egentligen mådde...

Och tro mig, jag testade allt för att lindra illamåendet och kräkningarna.
Allt från åksjukeband, ingefära till Postafen från Apoteket, det enda som hjälpte var att äta konstant!
Äta är alltid trevligt men man känner sig inte speciellt nyttig när man proppar i sig och inte rör på sig överhuvudtaget.
Som om inte det skulle vara nog, jag kunde inte dricka heller. Jag som tidigare älskat vatten, kunde dricka upp till 2-3 liter om dagen, kunde nu inte ens smaka på vatten får då kräktes jag igen.
Te fick jag i mig och nån enstaka glas saft, men i övrigt var det stopp.

I vecka 10 fick jag iallafall träffa en läkare på specialistmödravården, hon gav mig ett recept, Lergigan Comp.
De gjorde så att jag iallafall kunde leva ett vanligt liv på dagarna men på kvällarna kräktes jag igen. Stackars Micke, han fick många kvällar för sig själv då jag gick och la mig vid åtta för att jag mådde så kass.

Hmm vad har jag mer haft för problem???
Jo, jag har inte kunnat borsta tänderna utan att kräkas, bara tanken på tandborstning fick det att vända sig i magen på mig.
Det vände för typ två veckor sen så nu kan jag äntligen borsta tänderna utan att behöva stålsätta mig.

Nu är jag inne i vecka 17 och jag kräks inte längre. Jippie!
Har fortfarande kvar illamående på kvällarna (och på dagarna om jag inte tar mina piller) men jag känner/hoppas att även det är på väg bort.

I min graviditet med Adam så började jag må bra runt vecka 18-19 och det är ju inte så långt kvar dit så kanske mår jag bättre om ett par veckor.
Längtar!!!
Det är jobbigt att inte våga boka upp nåt ifall man mår skitdåligt...