Bzz Bzz

Visst är han söt?! Man vill bara äta upp... :)

Babysim

Idag har vi varit på babysim.

Var lite orolig för han har inte riktigt tyckt om när vi badat honom hemma.
Precis som mor sin så har han inte tyckt om att få vatten över huvudet men han var jätteduktig och skrek inte alls under de 30 minuter som vi var i vattnet.
Han verkade mest fascinerad av vattnet och de andra bebisarna.

Han var jättesöt i sina små blåa badbrallor.

Nu har han slocknat totalt i soffan. Han vaknade lite för att få mat för en stund sen men somnade snabbt om igen.

Lilla gullbubbel!

Egen säng

När Gabriel var cirka en månad gammal började vi lägga ner honom i sin egen säng varje kväll och det gick alldeles utmärkt.

Men nu helt plötsligt vill han inte sova själv!

Vi vaggar honom till sömns, lägger ner honom i sängen, fem-tio minuter senare vaknar han och skriker.
Samma procedur en gång till och en gång till...

Han sover bara om han får sova mellan oss.
Gärna så nära mig att han kan slicka mig på armen.

Då sover han som bäst.

Men vi ger inte upp!

Nån gång måste det ju funka, nån gång måste han väl somna i sin egen säng igen...

Hoppas, hoppas... *knyter tummar och tår*

Äntligen!

G har äntligen bajsat alldeles själv!

Jag är så lycklig att jag dansar! :)

Snutt i dubbel bemärkelse

En liten snutt på vår snutt! :)

3 månader

Lilla gullbubbel är tre månader idag. Han väger nu 5660 gram och är 61,5 cm lång. Det märks att han är inne i en ny "utvecklingsperiod" för han vill inte sova själv, äter jättelänge och vill ha uppmärksamhet hela tiden. Här har vi precis fått honom att sova men jag kan lova att så fort han läggs ner i sin egen säng kommer han att vakna...

Adam

Äntligen efter över sex månader har jag tagit mig till minneslunden. När jag sitter med G i famnen tänker jag ofta på Adam. Glädje och sorg går verkligen hand i hand för oss. Vi är glada över att G är här men saknar A så mycket att det stundvis gör så ont i hjärtat att jag inte vet vad jag ska göra med min kropp.

Skatteverket

Nu har vi äntligen skickat in papprerna till Skatteverket angående G´s namn.
Det har varit svårt att enas och bestämma oss så det blev verkligen i sista sekunden som vi skickade in papprerna. :)

Men nu blir det:

Gabriel Alexander Neo

Gabriel: efter drömmen som jag hade dagarna efter Adams begravning, då jag drömde att hans bror skulle heta Gabriel

Alexander: efter läkaren på Danderyds som har tagit hand om både Adam och Gabriel

Neo: ett namn som Micke gillar väldigt mycket och det som var hans första förslag från början.

Så så blir det!
Dop ska vi ha i början av september, i Vätö kyrka.

Vaccinering

Idag har vi åter varit på BVC.
Denna gång för att vaccinera G.

Stackarn, två sprutor samtidigt i båda låren.

Inte så konstigt att han började störtgråta.

Och som vanligt så började jag oxå att gråta.
Jag är så fruktansvärt blödig utav mig. :)

Gillar inte när han mår dåligt och jag inte kan göra nåt åt det...

Semestern

Nu är semestern slut och all hjälp med den.

Efter tre veckor på landet med Mickes föräldrar och all den hjälp vi fått varje dag är nu till ända.

G har verkligen älskat sin farmor.
Det har märkts varje gång hon har hållt i honom eller pratat med honom.
Han skiner som en sol när hon pratar med honom och somnar så snabbt i hennes famn att man nästan börjar undra vad vi gör för fel.

Men det känns ändå skönt att vara hemma igen.

Nu är det dags att försöka skapa lite nya vardagsrutiner.

Jag önskar bara att han skulle börja sova lite längre på nätterna, han vaknar fortfarande var tredje timme för att äta, om jag har tur så går det fyra timmar men det är inte ofta.

Suck, så är det att vara småbarnsförälder, man får inte sova så mycket längre.
Jag som älskar att sova...

Igår..

... var den jobbigaste dagen som mamma hittills.

Vi var på BVC och efter att läkaren tittat och känt på G så beslöts det att ett Microlax skulle ges.

Men inget händer, G försöker bajsa men det kommer absolut ingenting.
Han skriker och gråter och likaså jag.
Att se sin son ha så ont och inte kunna göra nåt var fruktansvärt...

Efter en timme på BVC och inget bajs kommer så tyckte de att vi skulle åka till akuten.
Så sagt och gjort, vi åker till Danderyds barnakut och får träffa läkare.

Ett vattenlavemang görs på honom och äntligen kommer bajset.

Det blev en lång dag så både jag och G somnade tidigt, han vid åtta och jag vid nio.

Läkarna säger att det kan hända att små barn får problem att bajsa efter ett par månader och det är inget ovanligt att det kan gå upp till två veckor innan de bajsar.
Även fast man helammar!

Jag fick "order" om att testa äta katrinplommon för att se om det sätter igång hans mage. Och att ge honom messmör blandat med bröstmjölk.

Så nu hoppas vi verkligen på att allt kommer igång för det här vill jag inte utsätta honom för igen...
Och inte mig själv heller...

Inga sura miner

Medlet funkade inte igår, inget bajs över huvudtaget, och inte idag heller så vi har fått en tid på BVC imorrn. Får ont i hela själen av att tänka att nåt kan vara fel på G. Det är tur att han fortfarande är på väldigt bra humör och inte verkar ha ont i magen för då skulle han ju skrika mer. Det lugnar mig iallafall lite.

Fortfarande inget...

Suck, fortfarande inget bajsande för vår son.
Börjar bli ordentligt orolig för nu har det gått två veckor.

Ringde BVC imorse och de tyckte att vi skulle ge honom ett mikrolavemang, Resulax, så det är väl det vi ska göra snart. Det är ett sockerbaserat lavemang som tydligen inte är så farligt och vanebildande...

Sen får vi hoppas att bajsandet kommer igång.