Igår var officiellt min första mammalediga dag.
Både jag och Micke har den senaste månaden vabbat så igår var även Mickes första arbetsdag på en hel månad.
Det kändes jättekonstigt att Micke skulle åka iväg på morgonen.
Och jag skulle vara själv med Gabriel...
Micke har ett bättre tålamod än vad jag har.
Om Gabriel är kinkig blir jag lätt frustrerad för att jag inte vet vad han är ledsen över medans Micke tar sig tid.
Men gårdagen gick bra, jag fick sova ordentligt på natten så det kändes okej.
Idag däremot är värre, jag har sovit cirka 3-4 timmar på hela natten så idag kan det nog bli tuffare.
1 kommentar:
Ja Camilla, första tiden är ju speciell :)
Sen ska vi väl lägga till hormon resan oxå. En del får den kanske inte så kraftigt. Men det är en massa känslor och hormoner som skall på plats.
Tuttarna sprängs, tårarna rinner.. och man förstår inte varför. Är man ledsen lr är man glad.
Sen när ens barn gråter kommer förtvivlan över att inte kunna hjälpa sitt lilla hjärta på bara en sek..
Men bortom all trötthet och frustration är det ju bara helt underbart!
Och er lilla Gabriel är ju sååå söt! Skall bli så kul att få träffa honom på torsdag =))
Kramar
Skicka en kommentar