10 maj 2010

Fram och tillbaka

Den här helgen har varit en jojo-resa.

Fick permiss i fredags, jätteskönt tänkte vi, att få åka hem till sina egna saker är underbart, att få umgås hemma och sova i min egen säng men sen på kvällen kom det lite blod och vi var tvungna att åka in igen.
Efter att ha varit under observation hela lördagen och inget, absolut inget, händer så fick jag på söndagen permiss igen.

Den här gången fick jag äntligen sova i min egen säng hela natten.

Nu är jag tillbaka på sjukan och inväntar nya "order" ifrån läkarna.

Jag har bett att få åka hem men man vet aldrig med dem.

1 kommentar:

Mestis sa...

Hej Camilla!

Jag vill bara tacka för en jätte mysig träff!
Det var verkligen underbart att få höra ditt skratt!
Saknar det massor!
Och du lyste.. du är verkligen vacker med din "stora" kalaskula! Hmm vrf skulle h*n sova.. hade ju velat känna en kick lr två =)

Du och Micke är ena sanna vardags hjältar just nu, du som står ut med att ligga ner var dag och han som flänger fram och tebax för att lyfta ditt humör.
Men belöningen som snart ligger och snusar i er famn är ju värt allt och lite till! Våra barn är ju det bästa vi har.

Om en vecka är du två barns mor.. Och Adam storebror. Och ni är en komplett familj. Jag håller tummarna för vaginal förlossning och att den skall bli smidig och någelunda enkel.

Jag ser fram emot att lite längre fram få en inbjudan för att få se och kanske få hålla det lilla livet.

Ha nu en trevlig vecka/helg, hoppas att du får din permis. Men lova att inget göra hemma! Bara vila!! Målet är nära endast en vecka kvar. Det grejar ni! Lycka till!

Kramar dig!