Det låter kanske konstigt men idag, nu, börjar Gabriel verkligen kännas som en riktig pojke.
Hemsjukvården Wilhelmin beslöt att ta bort matsonden så nu kan vi äntligen se hela hans vackra ansikte.
Inget som stör honom eller oss när vi plockar upp honom.
Men nu ser vi även hur lik han är Adam i ansiktet.
Samma panna och ögon...
Samtidigt som vi är så fruktansvärt lyckliga slår det oss att vi alltid kommer att bära med oss sorgen över att vi aldrig kommer att få veta hur Adam skulle se ut när han växer upp.
Vi är en hel familj men samtidigt inte...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar