Vi är sorgsna, chockade och arga.
En nära har lämnat oss alldeles för tidigt i sitt liv.
Vi förstår inte, får inte ihop det.
Det hela känns som en dum dröm som vi måste vakna upp ur snart...
Det finns inget man kan göra eller säga för att detta ska försvinna, vi får stödja varandra så gott det går...
Alla känslor som vi hade när Adam gick bort bubblar upp till ytan.
Ingen förälder borde överleva sitt barn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar